Frobbit!

Lite då och då kommer det mail som påstår att något är ändrat i en inloggning eller med ens mail. Och så bli man uppmanad att klicka på en länk.
Jag vet inte hur många som går på dessa mail - men klicka på länken ska man inte! och texten som kan lura en att göra det är båg!
Just nu florerar det mail som vid första åsynen ser ut att komma från vår, Frobbit! support. DET GÖR DE INTE!

Vem det kommer ifrån vet man inte, domänen rcouxin.com är inte registrerad... lite mer gräv bland headerraderna visar att det är Frontbridge som tillhandahåller mailfunktionen. Notera gärna deras URL…..

Frobbit! förmodar att det är fler mailhotell vars kunder får dessa spam. Hjälp till att sprida information så att innehavare inte klickar på länken och råkar ut för obehgligheter.


Så här ser mailet ut som kommer:

From: "frobbit.se support"<maysv88@rcouxin.com>
Date: 11 maj 2010 21.07.24 CEST
To:<xxxx@xxxxx.se>
Subject: setting for your mailbox xxxx@xxxxx.se are changed

SMTP and POP3 servers for xxxx@xxxxx.se mailbox are changed. Please carefully read the attached instructions before updating settings.

http://lovexxxs.googlegroups.com/web/setup.zip

Nu har nästa skrämselhot dykt upp hos företagare. Företagare som har ÅÄÖ i sina företagsnamn men då inte har registrerat domännamnet med ÅÄÖ utan nöjt sig med varianten utan ÅÄÖ. Något som är mycket vanligt förekommande.

En person i Stockholm har gett sig på att registrera dessa företagsnamn som domännamn med ÅÄÖ i och därefter skickar han brev till dessa företag för att få dem att köpa loss domänerna av honom. Om de inte köper loss dem så hotar han med att något som blir obehagligt för företagaren kommer att hända. Exakt vad framgår inte i brevet.

Brevet börjar dock med en ren felaktighet. Såhär står det:
”Sedan i höstas har möjligheten att använda bokstäverna å, ä samt ö i de svenska internetnamnen funnits och inom sex till nio månader kommer ingen att använda ersättningsbokstäverna a samt o.”

Bokstäverna ÅÄÖ har gått att använda i domännamn sedan flera år tillbaka och att ingen kommer att använda ersättningsbokstäverna a,o inom sex till nio månader är ett påstående taget ur luften. Speciellt som man utanför Sveriges gränser inte kan skriva åäö på sina tangentbord och många svenska företag har relationer utanför Sveriges gränser.

Brevet fortsätter sedan i hotfull stil, det ställs krav och anges vad man ska göra. I ett tonfall som får mig att tänka på en krävande patron från 1800-talet som inte tålde att bli motsagd – hur fel han än hade!

Pengarna skall dessutom skänkas som gåva så att personen ifråga inte fråntas den sjukpenning han har. Det framgår dessutom rätt tydligt att personen ifråga känner sig kränkt av vissa instanser och vill dryga ut sin alltför låga inkomst på detta vis.

Brevet avslutas med att ange kontonummer dit man ska sätta in pengarna.

Brevet är mycket hotfullt formulerat! Och otrevligt! Det kan inte vara kul att få. Men att betala på ett sånt hot – nej gör inte det! Det löser inga av de problem som samhället brottas med!

Det har under flera år varit på gång en utveckling för att införa nationella tecken först i domännamn och sen som toppdomäner.

När Internet ursprungligen utvecklades så kunde bara bokstäver och siffor som används i det engelska språket hanteras. Alla andra tecken fick vänligt med bestämt ”översättas” till något av de giltiga tecknen. Detta ledde förstås till att krav på att alla tecken som används i olika skript skulle kunna användas.

Notera att det heter skript och inte språk. Språk pratar man om i vardags men varje språk använder ett skript och de noggranna Internetteknikerna vill därför att man pratar om skript och tecken – inte språk och bokstäver. Annars blir det fel i teknikertänket.

I svenskan har vi de nationella tecknen åäö och som vi kunnat använda i domännamn länge nu. Vi har i jämförelse med många andra haft det relativt enkelt eftersom vi använder samma tecken som engelskan … + några till = åäö.

Det har varit värre i de arabisktalande länderna och borta i Asien. Där använder man helt andra skript för att åskådliggöra sina språk i skrift. Man har dessutom stora befolkningar som inte kan någonting annat än de egna skripten. Därför har det för politikerna i dessa länder varit viktigt att införa nationella tecken – eller IDN som det heter med Internet terminologi! Dess länder har därför lagt både energi och pengar på att detta skall komma till stånd.

Så blev det då äntligen offentligt offentligt att de första IDN toppdomänerna har gått live:
Egypt: مصر (Egypt)
Saudi Arabia: السعودية (AlSaudiah)
United Arab Emirates: امارات (Emarat)

Det finns ett 20-tal till som bara väntar på de sista godkännandena och som vi kommer få se live inom snar framtid. Grattis till de stora nya befolkningsgrupper som nu kommer kunna använda nätet.

Förhoppningsvis kommer detta också att medföra att utvecklarna av mailprogram kommer får dem att fungera med nationella tecken så att vi kan börja använda dess domäner även i mail.

För oss som arbetar med registrering av domäner så medför detta en extra dimension. Vi har säkerligen invånare i Sverige med bakgrund/släkt/vänner i dessa länder och som kan vilja registrera sina domäner via en svensk Registrar. Och det ger förstås en rent praktisk och teknisk problematik för oss.

.SE genomförde november 2009 en remiss gällande dagens ATF förfarande. När de sammanställt och bearbetat de svar som kommit in så släppte de en ny remiss den 25 mars 2010 och idag är sista datum för att svara.

Frobbit! har nu på morgonen skickat in de synpunkter vi har på uppföljningsremissen.

Generellt kan sägas att Frobbit hänvisar till de synpunkter vi lämnat i den första remissen. Speciellt när det gäller vilka frågor som kan tas upp till ATF. Det sitter också en arbetsgrupp och tittar på just detta och Frobbit! ser fram mot att få ta del av vad de kommer fram till.

Även om .SE föreslår en förändring vad gäller kostnaderna så att även privatpersoner ska ges större möjlighet att ha råd med en ATF så blir kostnaderna fortfarande höga.

Sedan är frågan om varför .SE betalar tillbaka halva kostanden till Sökanden om beslutet går hans väg. Det är en fråga vi ställt flera gånger men inte fått svar på. Om avgiften skall täcka de kostnader som .SE har så kan vi inte förstå hur ett för Sökanden positivt beslut kostar mindre än ett för Sökanden negativt! Men det kanske finns någon hund begraven som vi inte ser i den kostnadssättningen?

Frobbit!s remissvar finns här.

Frobbit!s svar på remissen i november 2009 finns här.

Att Internet och domännamn har fört med sig nya sätt att arbeta, marknadsföra, driva företag och i slutändan tjäna pengar - det är inte en nyhet!

Att domännamnsmarknaden inte uppvisar det ideella och snälla beteende som idealisterna trodde för 10-15 år sedan vet vi också. Whois används inte till bara det som syftet var och domännamn registreras inte bara av (ur någon bemärkelse) rätt innehavare. Och tvister som vem som har mest rätt till ett visst domännamn äger kontinuerligt rum och olika tvistelösningsprocesser diskuteras och förändras/förbättras.

I onsdags så las så en utredning om Typosquatting ut på nätet. Det är Ben Edelman och Tyler Moore vid Harvard School of Engineering and Applied Science som gjort en utredning av typosquatting.

Först redovisar man hur man gått tillväga och vilka relationer som finns mellan aktörerna. Därefter går man in på vad för påverkan pay-per-click har för typosquatting.

Kort sagt så beskriver utredningen affärsmodellen för typosquattande domainers.

Internet har nu alltså utvecklats så mycket att de nya affärsmodeller som dykt upp blir föremål för forskar!

Igår så kom då meddelandet att nästa uppköp i toppdomänsbranschen är klar. Afilias har köpt .mobi!

.mobi! har sedan de kom på banan för ett par år sedan brottats med problem att nå ut. Bakom den ursprungliga ideén stog alla de stora aktörerna inom mobil telefoni (Ericsson, Nokia mfl) och de hade någon idé om att .mobi skulle bli den stora toppdomänen för mobila tjänster. Det blev inte riktigt så. Istället så kom de ofrånkomliga inre stridigheterna när succen inte kom på direkten.

Investorer drog sig ut, ledningsskiktet byttes ut, nya ideér kom ut och det senaste året har det jobbats hårt för den senaste.

Om de kommer fortsätta på den inslagna vägen eller om de kommer byta idé för hur man säljer .mobi-domäner vet vi inte. Det känns dock kittlande att få se vad de kommer med. Afilias är ett företag med många bra medarbetare och många innovativa ideér.

Igår kom beskedet att de första IDN cctld´erna har passerat nålsögat och nu kan begära att bli införda i rootzonen. Se ICANNs meddelande.

De länder som använder andra teckenuppsättningar än vad vi i västvärlden gör, har länge arbetat för att få IDN-lösningar. Men att enbart få möjlighet till IDN på domännivå och inte också på toppdomänsnivå har inte varit tillräckligt för dem. Eftersom dessa länder har en stor befolkning som inte ens kan de tecken vi använder i väst så är det viktigt för dem att även toppdomänen är IDN.

På ICANN mötet i Egypten i Mars år 2000 pratade jag med Manal Ismail (som nu är kontaktperson för Egyptens IDN ansökan) och han trodde då att IDN skulle finnas inom 2 år. Jag trodde inte riktigt på 2 år, men var också övertygad om att det skulle komma. Och nu är Manal och andra i mål.

Detta kan sätta fart på Internetanvändandet i många länder. Med tanke på att många av dessa länder är folkrika så kommer det bli mycket intressant att se vad det kommer att innebära för Internetutvecklingen generellt. Det finns också potential för många domänregistreringar i dessa toppdomäner, dock kommer vi nog mest att få se dessa registreringar gå via nationella Registrarer och inte i samma utsträckning via Registrarer som arbetar globalt. Även om det naturligtvis kommer finnas Registrarer som erbjuder globalt för att fånga upp de som lever någon annanstans än i landet som indikeras i toppdomänen och de företagare som behöver ha kontakt med sin hemmabas fast de har rörelse utanför landet.

Idag är det tillåtet för varje land att ansöka om en IDN tld. Något som också kommer bli intressant är att se när kraven på regionala tld:er (typ .eu) kommer på andra skript och hur det ska hanteras. Eller kraven på nya toppdomäner fast i IDN-tappning.... hur många toppdomäner har världen behov av? Och hur ser man till att alla får del av kakan så att ISOC och Vin Cerfs vision "Internet for everyone" blir verklighet och på lika villkor för alla?

Nu väntar Frobbit! bara på att .se på jiddish skall komma också!

Note: IDN står för Internationalized Domain names och är samlingsbegreppet för att kunna tillhandahålla/få domännamn med andra tecken än bara ASCII, dvs de tecken som används i det engelska språket.

"While trademark owners certainly have interests in their marks, domain names are not trademarks for well known reasons, notably that trademarks have geographic and product scope and domains don't. The UDRP serves too often to let trademark owners win cases they'd never win in a real trademark court."

Ovanstående är slutphrasen i Cirlce ID:s bloggpost från Nyårsdagen.

UDRP är utvecklad för gtld:er men många cctld:er har sneglat på UDRP när de utvecklat sin egen tvistelösningsprocess, ofta kallad Alternate Dispute Reslution (ADR). Det innebär att varumärken har en framträdande roll och kan vara avgörande om man ska vinna eller förlora en tvist.

Men det intressanta är att skribenten i denna bloggpost har gått igenom en stor mängd UDRP fall och kommit fram till att UDRP och domstolar med största sannolikhet gör olika bedömningar.

Det finns alltid en möjlighet att ta en domännamnstvist till domstol istället för en UDRP/ADR. Men om det är som bloggskribenten skriver så är det inte intressant för varumärkesinnehavaren att gå till domstol. Däremot så kan det vara intressant för den förlorande parten att överklaga till domstol.

.SE:s nuvarande tvistelösning har stora likheter med UDRP. Grundrekvisiten är i princip desamma, vilket Frobbit! påpekade i ett tidigare blogginlägg. Frågan är vad som skulle ha hänt om något/några av de avgjorda fallen skulle tagits direkt i domstol alternativt överklagats till domstol?

Vad händer om UDRP/ADR utvecklas till att hantera varumärken på ett sätt och domstolar på ett annat och de två sätten divergerar från varandra? Kommer det innebära att man väcker en fråga om att omvärdera varumärken, deras betydelse och de 42 klassernas vara eller icke vara? Eller kommer det innebära att man från lagstiftarens sida tar de privata tvistelösningarna i örat och säger "inordna er efter hur domstolarna dömer"?

Och det väcker naturligtvis frågan om domstolarna har tillräcklig kompetens om de nya frågeställningar som Internet och domännamnens intåg i vårt samhälle väcker?

Just nu så sker den en översyn av ADR för .se. Frobbit! hoppas att när den kommer ut på remiss så kommer många att aktivt ta del av de tankar som finns i remissen och också lämna relevanta och uttömmande svar. Om det behövs ett ifrågasättande av invanda mönster för att skydda olika fenomen i samhället så hoppas vi att ingen blundar för det. På samma sätt som att samma invanda mönster naturligtvis skall försvaras om det finns fog för det. Det viktiga, oavsett om man försvarar eller ifrågasätter är att man motiverar sin ståndpunkt!

Inatt gjorde .SE den förändring som innebär att vi nu kan registrera och förnya domännamn på mer än ett år. De gick tom längre än vad alla andra toppdomäner gjort genom att erbjuda förlängning på månad!

Minsta antal månader att registrera respektive förnya är 12 månader och max antal 120 månader. Allt däremellan är tillåtet.

Det innebär att om man har flera domäner och med olika förfallodatum under året kan man samordna förfallodatumet genom att begära ojämnt antal månader så att alla domänerna får samma förfallodatum. Synkronisering av förfallodatum brukar vi i branschen kalla det.

Vi får se hur många toppdomäner som följer efter .SE när de ser över i vilka perioder man kan registrera och förnya domäner under just deras toppdomän.

Frobbit! hänger självklart på och alla ni som har era domäner hos oss (eller via någon av våra återförsäljare) kan samordna förfallodatum, förnya på allt mellan 12-120 månader samt givetvis registrera på samma intervall.

Tvister om vem som har rätt att få ett givet domännamn uppstog i princip i samma ögonblick som domännamnen föddes. Samtidigt inställde sig krocken med traditionella system för att namnge olika företeelser i vårt samhälle, krockar med ord som av någon anledning anses ha skyddsvärde.

WIPO tog snabbt bollen och utvecklade ett tvistelösningssystem för gtld:er (.com, net, .org mfl) som kallas för UDRP (Uniform Domain-Name Dispute-Resolution Policy) och som är inkorperat i ICANN´s regler. Den är anpassad för att lösa tvister när parterna befinner sig i två olika länder med olika lagstiftning. Snabbt insåg WIPO att det fanns länder som behövde hjälp så de utvecklade också en UDR för länderoch speciellt utvecklingsländer har anslutit sig.

I Sverige startade vi med NDR och NÖD för att sedan övergå till ATF 2003.

ATF bygger på UDRP:s grundpelare:
(i) the domain name registered by the domain name registrant is identical or confusingly similar to a trademark or service mark in which the complainant (the person or entity bringing the complaint) has rights; and
(ii) the domain name registrant has no rights or legitimate interests in respect of the domain name in question; and
(iii) the domain name has been registered and is being used in bad faith

ATF:s tre grundrekvisit är:
• Sökanden måste ha en rättighet (t ex varumärke eller firma) med giltighet i Sverige.
• Innehavaren av domännamnet ska ha handlat i ond tro när han registrerade eller använde domännamnet
• Innehavaren ska inte heller ha en rätt eller ett berättigat intresse till domännamnet.

Nu är det dags att se över om ATF fungerar väl eller om några förändringar behövs. Därför gav .SE ut en remiss med sista svarsdatum idag, 2 december 2009. Den remissen har även en sektion som behandlar ”bank” i domännamn - 2009 års hetaste domänpotatis!

Det kan värt att notera att Toppdomänslagen föreskriver att .SE skall tillhandahålla ett sätt att lösa tvister. Det sägs inget om hur det ska se ut och det har alltid funnits möjlighet att lösa tvister genom traditionellt domstolsförfarande.

Den ADR som vi levt med sedan 2003 bygger på WIPO´s tankesätt och täcker inte alla typer av tvister som kan uppstå. Så det börjar nog bli dags att fundera på både om det passar det svenska samhället eller inte och var alla tvister som inte täcks av ATF skall hanteras.

Ännu viktigare är att börja fundera på hur domännamnens inträde i vårt samhälle påverkar gamla invanda tankemönster för namngivning och revirmarkering. Idag görs många försök att trycka in domännamnen i befintliga regelverk, men kanske att det är dags att börja fundera kring om det i stället är de befintliga regelverken som skall ändras?

Frobbit!s svar på .SE remissen är offentligt och finns att läsa här